Alla hjärtans dag - ett stort TACK till alla vänner, nära och kära!

När jag i september skulle skriva ett tack-kort insåg jag hur otroligt mycket stöd och kärlek som hade visats mig under sommaren och hösten och detta har jag kunnat fortsätta att njuta av.
Den första blomman mina kollegor kom med redan före semestern är jag glad att jag inte var hemma och tog emot...  Jag ville inte ha någon blomma - Jag VILLE verkligen inte vara saknad på jobbet - jag ville ju vara DÄR, jag ville inte behöva krya på mig - jag ville ju vara frisk! Förlåt kära kollegor för att jag var otacksam :-)
Däremot när sommaren började gå mot sitt slut hade jag börjat förlikas med läget - jag kunde acceptera att det var som det var. Jag hade helt enkelt ett stort jobb framför mig och den här gången handlade det om mig själv! Nu gällde det att inte blir "duktig" på sin egen rehabilitering...
Så när det var och varannan dag (barnen var riktigt avis :-) kom små roliga kort och presenter på posten - god choklad, vackra, uppmuntrande kort, härliga böcker och även blommor så var det såå underbart och överväldigande att så många faktiskt tänkte på just mig! Något annat som varit väl så viktigt är alla de middagar som vi bjudits på hos bästa vännerna (utan alla som helst krav på "trevligheter" eller motprestationer), erbjudande om skjutsning av barnen, föräldrars oro (som de inte ville visa ;-),  långa samtal om det riktigt viktiga här i livet, seglingskompisarnas sätt att ställa upp, den fantastiska BK-kursen och alla ni andra som bara funnits runt mig och så tydligt visat att jag inte behöver prestera för att ha ett värde... Det är konstigt att det ska vara så svårt att förstå det innerst inne!

Och så klart allra viktigast - allt det stöd och den omvälvning detta har inneburit även för min man och mina barn!!
I julas fick jag de allra finaste kärleksbevisen av mina barn. Min dotter hade gjort ett vackert smyckesskrin i trä, i locket fanns inskriptionen;

For the world you might be just someone,

but for someone you might be the whole world

Några dagar senare fyllde jag år och fick då av sonen en namn-mugg. I den står det

Pernilla: Latinskt namn; Härdad kvinna från landet. Är seg, ihärdig och mycket företagsam. Denna personlighet gör att hon blir framgångsrik till slut, något hon förtjänar. Är snäll och ser ljust på livet, har en förmåga att älska riktigt djupt. Pernilla är ett namn att vara stolt över.

Han sa; Jag tycker det passar på dig!

De här presenterna gjorde mig så klart väldigt rörd och jag har läst detta många gånger - även om de kanske kan vara allmängiltiga så är de väldigt viktiga för mig!

På sistone har ju även den här bloggen varit en plats för kärlek och omtanke - Tack till alla er som har läst och kommenterat det jag skrivit.

Denna oerhörda kärlek som har visats mig för att jag är jag har överväldigat och stärkt!

Jag kommer aldrig kunna ge precis samma sak tillbaka till er, men förhoppningsvis kan jag ge något annat och ni kommer få och ge den kärlek ni behöver.

TACK för att ni finns!!

Pernilla