måndag 16 december 2013

Adventstider

Jag tycker årets roligaste månader är december och maj. Alltså har jag sagt sen många år tillbaka att då ska man inte boka in någonting alls utöver det som hör årstiden till och är kul! Då kan man undra hur jag tänkte när jag bokade in en hel veckas kurs första veckan i december... Fast jag vet ju svaret - det var en chans jag inte kunde missa och dessutom kul!
Att vi dessutom drabbades av Stormen Sven lagom tills vi skulle hem, ja det var ju bara att acceptera... Att hela familjen var sjuka här hemma och jag verkligen hade behövt komma hem fort, det tog inte stormen nån hänsyn till, men det gjorde däremot min bästa vän som ryckte ut med undsättning - TACK!
Istället fick jag middag och övernattning hos svåger & svägerska, mycket trevligt! när det nu blev som det blev. Med 40 mils omväg så hade jag en riktigt skön tågresa genom ett vintrigt, vackert och stilla landskap - och det var extra skönt att komma hem, 22 timmar senare!

Andra veckan i december var redan inplanerad för flera aktiviteter och undanhållande av så mycket "måsten" som möjligt - hade bla bett om ledigt på luciadagen för att kunna njuta så mycket som möjligt!

Att jag då hade fått låna en fantastisk bok som jag bara skulle kolla lite i innan jag somnade kvällen den 12e var däremot inte inplanerat... Eftersom jag skulle upp kl 5 för att köra dottern till dagens första luciaföreställning var det helt fel val av kväll att börja läsa en ny bok!! Så ganska många timmar tillbringades med boken i knät under ett par dagar och till slut var det faktiskt skönt att den tog slut så livet kunde återgå till det normala :-) Vad den hette? "Livet efter dig" av Jojo Moyes. Ska helt klart leta efter fler böcker av henne, men välja när jag börjar läsa dem!

Däremot konståknings-SM blev det inget av för mig i år - det är så otroligt kostsamt när det gäller koncentrations- och energikontot :-(

Samtidigt har jag dragits med en seg liten rackare till bacill, en sådan som man knappt märker "normalt" men som mycket tydligt tar mina sista marginaler! Men då måste jag påminna mig om att väldigt mycket som jag tidigare skrivit om här på bloggen ändå är på en annan nivå - jag är faktiskt långt från sängliggandes just nu! Men seg och trött och humör utifrån det :-(

Så nu hoppas jag få ihop sista veckan före jul på ett lugnt och trevligt sätt för att sedan avnjuta en härlig julvecka med släkten!

Hoppas ni har en härlig adventstid!

söndag 1 december 2013

9 - Stunden då jag hittade mina ben

Hittade ytterligare ett par inlägg jag skrivit tidigare om processen under första halvåret - då innan jag startade bloggen. Ni kan säkert fatta hur skönt det känns att läsa detta nu när jag snart ska hoppa på tåget för att hålla min tredje kurs i BK i Aktivitet!

slutet av augusti 2011

En stor sorg var att inse att jag inte skulle klara hålla någon kurs i oktober 2011 - vi hade ju planerat premiären av vår nya metod - Basal Kroppskännedom i aktivitet - och denna möjlighet att jag skulle få hålla kurs tillsammans med min egen guru och handledare kändes ju som en ynnest som jag nu skulle sumpa... Så med en tung känsla ringde jag för att meddela läget. Tänk er då min förvåning och så klart, lättnad, när hon säger;" Ja så kan livet vara. Vi får ta premiären nästa år istället, jag har redan bokat in den kursveckan i almanackan." Det var kanske en av de första insikterna om att man kan säga Nej för stunden till något man gärna vill, utan att det för den saken är helt kört...

Några dagar senare ringer hon upp igen och undrar om jag vill delta i den tredagars BK-kurs de ska hålla om ett par veckor - bara för min egen skull! Dessutom var min uppgift att verkligen avgränsa och inte delta i allt...
Det blev tre fantastiska dagar, jobbiga, smärtsamma och välgörande! Det var en intressant insikt att jag hade kopplat bort kontakten med kroppen fullständigt - när jag åkte dit hade jag inte ont nånstans, ganska snart skrek och värkte kroppen och insikten kom hur långt från min inre balans jag tagit mig... Varför det gjorde så ont - jo vid "ommöbleringen" för att hitta tillbaka till min hållning och närvaro I mig själv belastas strukturerna på ovant sätt - de nya mönstren bär inte ännu och de gamla är lämnade för alltid.
Så efter ett par dar hade jag fått ny kontakt med mina ben och insikten hade återvänt "de kan bära mig genom livet!" Men oj så mycket träning som återstod...