Något jag tror på, men jag vet inte vad

Morgnar börjar faktiskt närma sig morgnar och nätter innehåller den sömn som ska finnas där! Även om jag inte är på jobbet förrän närmare 10, så är det nästan en timmas skillnad mot tidigare/före jul. Sedan lyckas jag faktiskt utföra nästan tre timmars arbete; av varierande slag och med olika krav, med pauser och praktiska moment som variation, men jag "jobbar" nu - det är skönt och jag vill verkligen uppmärksamma alla steg åt rätt håll!
 Men väl hemkommen tvingar jag i mig lunchen som står och väntar för det som verkligen hägrar är vilan! Meningen är att jag inte ska sova på dagen (det förstör dygnsrytmen så illa), jag ska alltså ha en lagom aktivitetsnivå under dagen så att jag inte blir så trött att jag behöver vila/sova - men det är så himla svårt... Idag tror jag att frukten jag hade med i väskan, men glömde bort, var en sådan liten sak som fick vågskålen att tippa. Jag har alltid varit en "skalman", men nu för tiden märker jag ofta inte att jag är hungrig, däremot märker jag att energin är slut = jag vill helst bara vila. I höstas hände det att jag satt vid middagsbordet och var så trött att jag nästan trodde jag skulle svimma, men efter att jag tvingat i mig lite mat så återvände en mer normal känsla och jag kunde njuta av maten.
Så i dessa lägen måste intellektet gå in å se till att jag får något i mig. Jag måste helt enkelt följa "mat och sovklockan" och se till att jag inte blir hugrig. Att vara hungrig är ju faktiskt en stressignal till kroppen och all stress ska jag ju undvika.
Så i eftermiddags när jag sovit drygt en timma (får se hur det går i natt...) och äntligen började komma till liv igen tog jag mig ner till biblioteket i stan för en föreläsning.
Det var Owe Wikström, professor i religionspsykologi på Uppsala Universitet som hade en jätte härlig föreläsning inför en fullsatt lokal. Hans meritlista är verkligen lång och det han pratar om och på det sköna sätt han gör det berör, får en att reflektera. Han verkar vara en tusenkonstnär och klarar verkligen blanda senaste forskning med frågor om livets mening och han är ju bla. präst, psykoterapeut och författare.
Kvällens föreläsning utgick från titeln "Något jag tror på, men jag vet inte vad". Att försöka sammanfatta vad han pratade om är inte helt enkelt eftersom han berör många områden, men ändå med en tonvikt på olika sätt att tolka samtiden utifrån ett andligt perspektiv. Enligt forskningen minskar både antalet människor som tydligt väljer att tro och utöva sin religion enligt de klassiska religionerna, samtidigt som också antalet ateister minskar. Gruppen i mitten som säger Kanske är stor och många av dessa hittar sitt eget sätt. Han snuddar vid tankar om livets mening, livets förändring, samtidens förändringar och Sveriges unika position med så få religions utövare. Hans syfte äratt få oss att reflektera.
Jag älskar böcker och situationer som manar till reflektion. Jag passade på att låna ett par böcker han skrivit, så får vi se vad det väcker - det finns chans att jag återkommer om detta :-)

Sov gott!
/Pernilla