torsdag 13 juni 2013

4 - När jag grät ikapp med regnet


När jag idag cyklade till företagshälsovården och blev överraskad av att duggregnet övergick i hällregn var associationerna till den här dagen för två år sedan inte så långt borta.


Bottenpunkten har iallafall ett tydligt datum ... Det är semestertider och jag ska på återbesök på Företagshälsovården. Läkaren jag möter inser det fulla allvaret i läget och gör det klart för mig, innerst inne hade jag ju insett detta, trots mitt töcken, och när han börjar prata om medicinering känner jag bara "Ja, vad som helst som kan ta mig härifrån". Men det här blir en fråga som min ordinarie läkare får ta när han är tillbaka, så det får vänta.
Under besöket har himlen dragit ihop sig, regnet vräker ner och fortsätter så resten av dagen och jag med det!
Jag tillbringar resten av dagen i soffan eller som en blöt hög i min mans famn - hur tusan kunde jag hamna här? hur tar jag mig härifrån? hur ska vi nu reda läget hemma i familjen och dessutom med en stor konfirmationsfest planerad om ett par dar??? Lösningarna var långt borta...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar