Till min förvåning har det nu gått mer än ett år sedan jag startade den här bloggen. Jag har lärt mig en hel del om datorer och teknik - hänger lite bättre med i ungdoms snacket :-) Men framförallt har det gett en hel del i min egen process - resan genom rehabiliteringen och livet. Det har varit spännande att både formulera tankar, känslor och händelser i ord som jag kan dela med er. Det har varit jätteskönt att få alla olika sorters kommentarer och stöd från er och det har också varit skönt att ibland veta att alla mina nära och kära har en chans att förstå lite mer om hur jag mår utan att alltid behöva fråga. Även detta har lett till bra samtal om det som livet kretsar kring för stunden. Det har också varit en god hjälp för mig att se hur mycket jag faktiskt förbättrats under ett år! Speciellt de dagar då livet känts tungt och känslan av bakslag stort.
Jag har skrivit mycket om det som varit aktuellt för stunden, men jag har skrivit väldigt mycket mindre om hur det hela startade och hur första tiden var, än vad jag hade trott. Jag har faktiskt rätt många inlägg nästan färdigskrivna om den första tiden, men inte publicerade... Ibland har det tagit tid och kraft att formulera tankarna i ord och ibland har massor av tankar sprutat ut (som den här kvällen när jag skrev fyra stycken :-). Jag tror faktiskt att jag ska försöka publicera de här inläggen nu, att försöka få ett sammanhang från start. Samtidigt börjar jag inse att när livet snurrar på glömmer man lätt hur det var och mitt minne är ju inget vidare... Dessutom stämmer nog min dotters bild av mig sommaren 2011 väldigt bra - jag var som i en vakumbubbla, fanns här hela tiden, men ändå inte. Under resans gång har jag ändå försökt ta hjälp av mina närmaste för att försöka få en bild över hur de upplevde det hela, min egen bild är ju som sagt väldigt suddig.
En kort period i höstas var det aningens svårt att motivera mig att skriva - energin gick åt till annat, men jag har hela tiden bestämt att jag ska skriva när jag själv orkar och behöver det, INTE med ett alldelles jämnt intervall för att uppfylla några förväningar över hur en blogg "ska vara". Det här känns jätteskönt, min oro precis i början har inte infriats :-)
Däremot hade jag tänkt publicera detta för en vecka sen... Ja, jag får väl se det som att jag startat det här året "lagom" i relation till det som hänt under julledigheten.
Till skillnad mot förra året har jag inte gett mig själv några nya Nyårslöften, utan jag ska helt enkelt jobba vidare på det jag bestämde förra året - ATT HA ETT LAGOM LIVSTEMPO! Vi får se vad det innebär i år? Första förändringssteget sker på måndag då jag ska börja jobba 75%
Hoppas ni alla har fått en bra början på nya året!
Kram Pernilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar