Oj, att varje förändring ska kännas så mycket...
Visst under min euforiska fredag så hann jag inte göra förberedelserna inför starten av min lilla BKA-grupp som började på måndagen, men jag var på jobbet i god tid för att hinna detta. Det var superkul att ha grupp igen och jag ser verkligen fram mot fortsättningen! Det är det här jag är bra på:-)
På tisdagen var jag på hembesök hos en 86-årig dam. Det är fashinerande det här med ålder, det verkar inte ha någon större betydelse, det är ungefär samma funderingar och problem som kan uppstå när som under livet... Möjligen blir mina åtgärder lite olika, känns inte så aktuellt att jobba med beteendeförändringar, utan kanske lite snabbare insatser ;-)
Men åter till mina strategier - Jag har ju tidigare fått order om att "köra i 30 istället för i 90". Det har jag försökt göra när jag jobbat med administration, men jag hade liksom inte fattat att det gäller patientarbetet också, för hur gör man då? Men insikten kom på tisdagen vid lunch - helt slut efter hembesöket och gårdagens grupp - fanns inte en chans att orka skriva journalerna och den bedömning som förväntades efter hembesöket, trots att jag bokat in tid för det i almenackan!
Segade mig iväg till jobbet lite senare än planerat på onsdagen, å var såå trött. Journalföringen och bedömningen från hembesöket hängde över mig som ett spöke - hade jag lagt upp det "fel" eftersom jag blev så trött, borde jag gjort annorlunda, måste få tag på ansvarig läkare för diskussion om bedömningen osv, osv. Vilken tur att jag fått återbud på dagens patientbesök - jag hade ju planerat för "bara" ett patientbesök per dag, men hjälp, det hade ju blivit kaos på en gång... Framåt onsdag eftermiddag satte jag iallafall igång med skrivandet, hade bestämt mig för att börja och se hur det gick. Å tänk vilken skillnad det gör bara tanke-inställningen - jag lyckades koncnetrera mig i 1½ timma och sen var det klart! Efter ett par timmars mysig After Work var jag betydligt piggare än tidigare på dagen :-)
Resten av veckan bestod främst av möten och det vet jag ju sedan tidigare att det inte är någon större utmaning.
Så till den här veckan bokar jag med större marginaler - jag måste ju tänka på att ha utrymme till alla typer av arbetsuppgifter - både jag och mina kära sjukgymnast-kollegor uppskattar verkligen när jag tar en vända runt britsarna med desinfektionsflaskan i handen och göra fint i personalrummet kan vara riktigt skönt när man inte måste:-)
Nu fortsätter jag träna på att ha en LAGOM full kalender med sköna marginaler!
Lev väl!
/Pernilla
Några bilder från Chelsea flower show, London maj 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar