...av min kropp har jag kunnat studera på nära håll hela dan. Tyvärr har de vunnit mark för varje timme som gått.
Sonen har varit hemma i fem dar med den typ av förkylning han haft så många gånger under senaste året - låg men långdragen feber, förkylningsastma och sänkt. Även maken har varit hemma ett par dar med dunderförkylning och nu är det utan tvekan min tur. Om man kan kalla det tur...
Eftersom mitt liv nu för tiden håller ett helt annat tempo än tidigare och jag är riktigt vältränad på att uppmärksamma nyanserna i min kropp har dagen inneburit detaljrika studier i bacillernas erövring. Från en subtilt känsla i halsen igår kväll, via ökad halsirritation imorse, takdroppet som ökat, tröttheten som drabbar kroppen (vilket jag i och för sig är väldigt van vid), en aning om huvudvärk, en beslöjad röst, till just konstaterad temperaturökning.
Det blir nog inget med mötet på jobbet imorgon...
Hade inbillat mig att jag kanske skulle klara mig, jag gör ju så mycket snälla saker för min kropp nu för tiden ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar